" En dag ska en saga bli skrivenIdag är det dags att säga några ord om Legopojken. Han byggdes upp en dag för ganska så längesedan nu. Små, små legobitar i alla möjliga klara färger pusslades långsamt och extremt noggrant ihop för att bilda en insida. Blå, grön, röd, gul...
med fjäderpenna på pergamentpapper
i flytande bläck
och med illustrationer av kol
Den ska handla om en pojke
uppbyggd av lego, färgglad och grann
på insidan, förstås "
Utsidan däremot, är precis tvärtom. Gråare än gråast, mer neutral och insmältande än någonting annat du sett. Varför?
För att ingen ska kunna upptäcka att han är uppbyggd av lego såklart.
Det skulle ju inte fungera, och dessutom föredrar han livet bakom gråa hood-tröjor och stora tjocka dagstidningar fyllda med skrikande svarta bokstäver.
Han finns och inte finns. Han försvinner och existerar.
Någonting som inte finns är en Legoflicka. Eller kanske gör hon det. I vilket fall är hon inte jag, även om jag är väldigt glad att låna hennes namn.
1 kommentar:
Jag vill träffa honom, om det så är att läsa berättelsen om honom och jag tror du kan hjälpa honom att bli verkligare för oss andra, som inte känner av hans närvaro som du gör, genom dina ord. Så skriv du som lånat Legoflickans namn. Skriv min vän, tills pennan brinner upp och du måste dra fingrarna i sotet, som jag gör, för att skriva ned orden som leker på tungan. Skriv. <3
Skicka en kommentar