* x 2

”för ingen kan se världen som den egentligen är”
säger psykologerna
när vi skriker i panik
över att allt är uppochner

*

Med en skimrande fjärilshåv vill jag fånga alla magiska ord som flyger omkring i luften
men de glider undan, försvinner, genom maskorna i nätet

Motivera frågetecken

Förklara, analysera, reflektera, motivera
motivation

I fredagseftermiddag där klockan slår färre slag än vad jag tror
Massviss av länkar till världen och internationallitet

För allt är mycket större än vad du tror

och
mindre
närmare

Slumpmässigt
improviserat

?rätt?

Vi vill ju bara andas, sova och andas, om vartannat, inget mer

Kaos i huvud och lite värk
lite huvudvärk
dunkdunkdunk

Lite snurr
snurrsnurrsnurr
av omgivning inte riktigt i ordning

Trötthet
av oexisterande sömn
och instängda skolväggar

Utan luft
utan luft
andas utan luft

Skoldag
Vardag
Mitt i alltihop

Smälter samman

Volcano

Gråter över hur bra allting kan vara

eller inte vara alls

Minns hur bra saker kan vara

hur underbart klockrent träffande överlyckligt

Andas in

och läser ord från det förgångna

hur de förändras och försvinner

Vart allting tar vägen?

Ett du ett jag ett vi ett annat du ett annat jag ett annat vi men aldrig riktigt något oss

Bevaka och ni kommer inte att ångra er!

För att tala klarspråk:

Jag och Mikaela orkade inte plugga mer
Vad gjorde vi då?
Jo, vi skapade en blogg

Resultatet?

http://stenaravtegel.blogspot.com

Långsamt

Lördagskväll
utan ord

Har sprungit runt på torp
pratat med lite öp-folk
köpt skrivare/kopiator/scanner
nästan köpt en dator

Läst lite om endogena och exogena krafter

Gjort några sådana där saker som man borde göra men inte orkar ta tag i
svarat på mail
skickat iväg bilder

Kollat på en massa Vänner

Mellan botten och stjärnorna , där var vi förenade

Ett lov är en vecka i sju dagar i sju gånger tjugofyra timmar, och den har ägnats åt ett virrvarr saker som sådär en dag efteråt blandas ihop till en stor massa av hopkumpade bitar av alla dess slag, storlekar och färger.

Trygghet och nyheter bland allt det gamla. Ett återförenande av gamla känslor, smärtsamt och tvetydigt igenkännbara. Nära, men inte närmast. Långt bort, men inte längst bort. Mittemellan och växlande.

Ett återseende och glada samtal, en påminnelse om hur roligt saker och ting kan vara. En längtan om nya upplevelser på nya platser med nya människor.
En förvåning över hur avlägsenhet kan bli så nära i okändhet.

En plötslighet som slår i magen och i ögonen. En kontrollerad mängd tårar till ett skynke som faller ner och till ett välbekant intro som fyller tomrum i tre fullständiga minuter.

En lek med dödens olika skepnader, ett lugn bland en otrygghet.

Ett, för att låna ord, dansande med huliganer. Ett bevittnande om hur snabbt drömmar kan besannas och krossas. Och insikten om att tystnad i samhörighet är en starkt berörande känsla.

Dom hade mycket att säga, men vad var det dom sa?