(Still summer in) October

Det är sant. Inte en enda oktoberdag har spenderats i landet Sverige sedan 2010.

J

Alla dagar vi lyssnade på Patrik Isaksson och Tillbaks på ruta 1. 10 år sedan kanske. Jag kan fortfarande varenda låtrad.

men ibland lars, så kommer faktiskt den där vårdagen i november

kommer du ihåg den där dagen då du köpte en förlängningssladd, trodde du tog fel när du egentligen tog rätt?
du bytte den i butiken, hade kvar kvittot.

om du hade struntat i det, stått kvar vid stationen, hade du sett nästa blå buss rulla in, kunnat säga hej och hej då.

i affären fick du en ny sladd och lite pengar tillbaka.


_



kommer du ihåg den där kvällen du satt vid köksbordet och drack te, precis som vanligt, men inte riktigt precis som vanligt, för plötsligt pratade du om allt det där som ligger så långt, långt in?

ni sa inte så mycket mer sen, mer än hej och godnatt.

upp i rummet insåg du att förlängningssladden som du trodde var fel i själva verket hade varit rätt hela tiden. du hade aldrig behövt byta den. du hade kunnat stå kvar vid stationen, kramats, sagt hej och hej då. och dessutom haft fungerande elektronik.

vem du är på natten, och vem du är på morgonen

när du dansar och ler och bjuder på en drink och visar att vi har likadana halsband, när du frågar om mitt nummer och skickar ett sms så fort jag lämnat klubben, hur ska jag veta om det är på riktigt eller bara påhittat i stundens alkoholillusion

2012-08-20

natten då tonårslivet tog slut

minns du med ett leende fast du egentligen hade huvudvärk
på bussen slöt du ögonen och lät kinden luta mot telefonskärmen
vid tangentbordet dansade fingrarna av sig själv
ja du behövde inte titta för att se, känna för att känna
MEN NÄR DU SKULLE HOPPA AV BUSSEN PLINGade du för tidigt och fick promenera hela backen hem

nedför men ändå

natten då tonårslivet tog slut
ville du inte riktigt sova trots att kroppen skrek av trötthet
allt var i göteborg och på en spårvagn eller en gångbana på väg någonstans

det skulle aldrig någonsin kunna bli vi två och det är därför jag kan krama dig en gång till och skratta för vänskap och moderna telefoner

ibland känns det som om att jag har hela världen och ibland precis tvärtom                                
egentligen mumlade du bara men jag tror det var ungefär det du menade

jag vet, sa jag och tänkte tillbaka på gårdagen
en vän jag inte kände igen på parkbänken vid busstationen
så mycket yngre och så mycket äldre
”att det ska vara helt omöjligt att planera en middagsbjudning” sa jag efter att ha hälsat, inte bara artigt utan varmt och innerligt
”det känns som Alice i underlandet det här, allt bara snurrar och lika bra är väl det för ingen skulle ändå kunna umgås”

Precis så

IKEA. Köttbullar. Lingonsylt. Kanelbullar. Kladdkaka. Glögg. Pepparkakshus. Lussebullar. Lucia. ABBA. Robyn. The Hives. Skype. Spotify. Snö.

Alltid lite mitt-i-livet

Ibland när det är Australiens kallaste oktoberdag på 40 år vill man bara gå runt i sin farmors stickade sockar, baka bröd, ta silly egobilder i Photo Booth med en 4-åring och dricka mängder med te.
Sådan tur att det är precis vad jag gjort.

För två dagar sedan badade jag och solade i svart bikini.
För tre veckor sedan landade på Sydney Airport och köpte en flaska vatten.
Den 12 oktober för 6 år sedan var det 2006 och jag hade stora 14-åringsproblem.
Den 12 oktober för 5 år sedan var det 2007 sedan satt jag och lyssnade på människor som grälade, åkte på dansläger och tänkte på fotboll.
Den 12 oktober för 4 år sedan var det 2008 hade jag börjat på gymnasiet, mitt-i-livet.

Men å andra sidan, hur kan man tycka om att vara ensam men ändå vara så rädd för ensamhet ?

eller kan man ens tycka om att vara ensam om man är rädd

för vad?
du vet

Att inse lite var du är

att vakna upp till sol istället för regn

& att inte kunna hitta pärlsocker i affärerna när det är kanelbullens dag

att kunna promenera genom botaniska trädgården, under operahuset till darling harbour, doppa fötterna i vattnet och le lite

för hur mycket turistvarning det än är, och även om livet aldrig bara enkelt, utan också jobbigt och tvivelaktigt

så är det svårt att ibland inte tycka att allt är amazing