och nu har jag inte ens nämnt alla fysikkapitel du lärde mig

du slår fingrarna i bordskanten
och det blöder, blöder inom mig och det
skär
gnisslar i mina organ
av att se dig försöka dölja din smärta

vi växte upp bakom samma tegelmurar
bollplank och
trädtoppar som aldrig nådde himlen
fantasier, verkliga i skolgårdsrutin

och ingen drar någonsin upp mig helt från jorden
för rötterna, de är du
och trädtopparna strävar fortfarande mot himlen
det blåser och vi vajar och vi rycks nästan med i stormen
men bara nästan, inte riktigt helt och hållet

någonstans finns en grund bland
gamla tidningar och skattjakter
danslektioner och bussfärder
och den växer sig starkare varje gång du behöver blunda

jag blundrar ibland jag blinkar ibland
jag rycker upp träflisor ibland
när dina ögon ser och säger
vi fikar på impulspoesi och choklad
vi förångar våra sorger över en tekopp
vi skriver blyertsord i lappar på lektionen
och vi
räcker inte alltid till
men vi

kan flyga med eller utan ord

Och detta skrev jag tjugohundrasex:

Eld

Omedvetet
Kastade vi oss in i elden
som brann
så den aldrig brunnit förut

Och vi som inte ens hade hunnit tända på
Ordentligt

Ibland brinner det ändå

Kanske borde vi blivit varnade av all den rök runtomkring
Men blåögda som vi var
Kunde vi inte se
Ordentligt

Omedvetet
Kastade vi oss in i elden
Och lät lågorna sluka oss
Likt syret runtomkring

Randomefish - min nya idol

"Timmar i väntan, timmar i regn utan paraply, konstruerade nattrutiner, slumpmässiga samtal, absurda situationer och någonstans: ett definitivt besked om att
det inte skulle kunna fungera
kan jag säga utan sorg, tårar och svarta hål av tomhet"

Jag tror att jag kan skriva sönder hela världen men ändå stannar det alltid vid ett utkast. Detta med största sannolikhet från i söndags.

Min helg var musik och fina människor och resande och träd.
Min dag var en väldigt massa trafikteori som genomborrar mitt huvud och Seinfeld - Seinfeld, Seinfeld

Och jag förstår inte riktigt varför vi tänker så mycket på alla dessa pengar. Egentligen.

Och rubriken har egentligen inte med någonting speciellt att göra.

"två världar ska krocka varje gång vi ses"

Sitter lite sådär vackert i kvällstid och lyssnar på The National, skickar aning för många sms och konstaterar att fotbollsvm är över, slut.
Funderar över sommaren och allt annat i hit och dit och dit och hit.
Har massa smarta och osmarta tankar i mitt huvud men tror inte att jag kan få ihop dem till något vettigt och lagom personligt innehåll i min vita bloggruta, så vi hoppar nog det och hoppas att meningen bara blir mer och mer förståelig eller kanske inte.

men det är vackert med lov och ledighet och sånt där.

Följer strömmen och byter bakgrund

Juli månad. Massor av tid. Fri tid, fritid.
Min sommar är musik och människor (eller människor och musik?)
Det är fint och sådär.
Jomen ja.