"Man kan inte alltid vara verklig" sa han och log
ironiskt
(såklart)
"Nej man kan inte alltid vara verklig" upprepade hon
och log tillbaka
För det det var visst väldigt underhållande alltihop
Och roligt
javisst
roligt
Glöm inte att skratta kamrat
Han fingrar började krypa upp
längs hennes ryggrad
"Men tänk
tänk om du faktiskt är här
Om allt du sa faktiskt existerade
om allt du gjorde
gjordes för att det fanns någon mening med det"
"Tänk
tänk"
"Jag är allvarlig
Ser du svanarna där ute?"
Han pekade ut mot vattnet
och hon följde hans vänstra arm med blicken
tills hon ser fingertopparna
och några vita fåglar ute i vattnet framför dem
lite längre fram
"Ja?"
"De sjunker inte"
Glidande ögon
fram och tillbaka
Hon studerade hans ansikte i profil
Fast det är skuggigt tyckte hon sig kunna se konturerna in i minsta detalj
men kanske
kanske
berodde det bara på att hon sett dem så många gånger innan
att hon kunde dem utantill
Hon väntar på en poäng
Hans ansikte vill inte avslöja någon
Evighetslånga sekunder drar sig förbi
och äntligen
rör sig hans mun
"Vet du varför?"
"Nej?"
"För de har lärt sig att simma"
4 kommentarer:
Vad fiin! Varför kan inte jaaag skriva så.. ?:D
Dru är massa duktig. Vet du det? :*
Åh Erika. Jag lipar nästan. Snälla, skicka in det du skriver någonstans?
"och det är för att det är så mycket lättare att bara flyta med.... (du vet vad som står här) till man inser att man inte ser land längre. tills man inser att allt ät blått blått
samma samma
ingenting
genomskinligt
då kan man inte flyta iland igen
för det syns inte
ändå vet man att det finns
och då
är det bara
_att börja simma_"
(ericas ord)
Ibland är fantasin i fastare form än verkligheten. Ibland är de förenade i en union av drömmar som vi så gärna vill ska bli verklighet. Ibland är det nära.
Ibland längre bort.
Håll dina fantasier nära men dina drömmar närmare.
"You will still be here tomorrow but your dreams may not"
Skicka en kommentar