26 juli 2009

20 centimeter är ännu längre bort

Och Fjärilsflickan sa, 20 juli, 2009, 20:07 :
Visst känns det som att man kommenterar mindre, skriver mindre. Men kanske har vi bytt kvantitet mot kvalitet?

Och jag säger
att jo
kanske har vi bytt kvantitet mot kvalitet, kanske inte. Även om jag inte känner mig speciellt kvalitetisk (vad det nu är för ord), så kan man alltid ha det som ursäkt för uteblivande kommentarer (även om jag läser, jag läser) och blogginlägg.

Och Fjärilsflickan sa, 26 juli, 2009 21:53:
Jag är rädd för att jag har glömt bort migsjälv. Är du också det?

Och jag säger
att jo
kanske är det så, att jag är rädd för att glömma bort mig själv.
Jag är inte rädd för att glömma bort vem jag är nu, för det är ganska oundvikligt. Rädslan för att glömma bort vem jag var är nog närmare i så fall.
Vem jag var, vem jag borde vara och vem jag kommer att bli.

_


Blåa bussar, färder av varierande tid
Blåa möbler, ännu en gång
Blå himmel, blått hav

Blåa klossar som faller och försvinner
utom synhåll
vilket är alldeles för långt bort

2 kommentarer:

Elin sa...

Man borde inte glömma bort vem man var, eftersom det är den man var som skapade den man är idag. Så för att kunna förstå vem man är idag så måste man minnas den man var förr

Jasmine sa...

tack för din kommentar =)

jag är inte heller superbra på kommentarer. men du ska veta att jag inte glömmer dig trots det! kram.