när jag sa hej då till dig utanför bussen för drygt ett år sedan
var klockan slagen 04 och mörkret hade redan hunnit bli ljust
jag minns att du böjde dig ned och sa
erica, fortsätt vara den du är, glöm inte det
nej det ska jag inte, skakade jag med huvudet
glömde helt att säga någonting tillbaka
och jag trodde nog helt ärligt
att det var sista gången vi sågs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar