"Timmar i väntan, timmar i regn utan paraply, konstruerade nattrutiner, slumpmässiga samtal, absurda situationer och någonstans: ett definitivt besked om att
det inte skulle kunna fungera
kan jag säga utan sorg, tårar och svarta hål av tomhet"
Jag tror att jag kan skriva sönder hela världen men ändå stannar det alltid vid ett utkast. Detta med största sannolikhet från i söndags.
Min helg var musik och fina människor och resande och träd.
Min dag var en väldigt massa trafikteori som genomborrar mitt huvud och Seinfeld - Seinfeld, Seinfeld
Och jag förstår inte riktigt varför vi tänker så mycket på alla dessa pengar. Egentligen.
Och rubriken har egentligen inte med någonting speciellt att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar