klockan var kvart i nio på kvällen och det var fullt med människor i hamnen. ni satt bredvid fontänen och väntade, marken var fortfarande varm från dagens solstrålar. när alla båtar passerat förbi började fyrverkerierna. tillsammans med ljuset och musiken var det nog det vackraste konstverk du sett på länge. nej, inte sett, upplevt. du log och tänkte på perfektion.
men någonstans bakom det där leendet kunde du inte låta bli att sakna. sakna. sakna en hand att hålla i och ett par läppar att kyssa i takt till fyrverkeriernas smällar.
& när ni fortsatt vidare till parken, druckit lite för mycket vin och skrattat lite för högt, var det ett helt naturligt beslut att följa med det andra picknick-sällskapet till andra sidan stan, betala dyrt inträde till en klubb ni inte ville in på. promenera för nära, fundera över vad som är okej och vad som inte är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar