2012-08-20

natten då tonårslivet tog slut

minns du med ett leende fast du egentligen hade huvudvärk
på bussen slöt du ögonen och lät kinden luta mot telefonskärmen
vid tangentbordet dansade fingrarna av sig själv
ja du behövde inte titta för att se, känna för att känna
MEN NÄR DU SKULLE HOPPA AV BUSSEN PLINGade du för tidigt och fick promenera hela backen hem

nedför men ändå

natten då tonårslivet tog slut
ville du inte riktigt sova trots att kroppen skrek av trötthet
allt var i göteborg och på en spårvagn eller en gångbana på väg någonstans

det skulle aldrig någonsin kunna bli vi två och det är därför jag kan krama dig en gång till och skratta för vänskap och moderna telefoner

ibland känns det som om att jag har hela världen och ibland precis tvärtom                                
egentligen mumlade du bara men jag tror det var ungefär det du menade

jag vet, sa jag och tänkte tillbaka på gårdagen
en vän jag inte kände igen på parkbänken vid busstationen
så mycket yngre och så mycket äldre
”att det ska vara helt omöjligt att planera en middagsbjudning” sa jag efter att ha hälsat, inte bara artigt utan varmt och innerligt
”det känns som Alice i underlandet det här, allt bara snurrar och lika bra är väl det för ingen skulle ändå kunna umgås”