Let your body decide where you want to go, high or low, fast or slow

Skriver nog mer för att minnas än för någonting annat

tänkte jag när jag bläddrade bland gamla texter

att man kan glömma av så mycket

hur det var

hur det kändes

& sedan komma på det igen

som att vara 16, börja gymnasiet, ha så mycket fokus och så lite

som gör ont och som inte alls gör ont

_

och nu?

mitt i livet på något oumbärligt sätt, lugnt och snabbt på samma gång

den senaste veckan har innehållit många samtal med främmande människor, och även om flera av dem varit väldigt underliga har jag varje gång gått därifrån med ett lite större leende på läpparna

och det får mig att tänka över varför det inte är så lite oftare, några ord med han bredvid i tågkupén, hissdörren eller kön i mataffären.

får mig att sakna tanzania lite, där det alltid var så självklart att stanna till och hälsa.

och sen?

kanske som the ark sjunger