All that you fashion
All that you make
All that you build
All that you break
All that you measure
All that you feel
All this you can leave behind
All that you reason
All that you care
All that you feel
All this you can leave behind
All that you reason
All that you care
Idag var jag på rockmässa med U2-tema ytterligare en gång och det var minst lika bra nu. Jag fascineras över hur bra deras låtar är, hur duktiga alla dessa musikaliska människor är, hur fint det kan vara i kyrkan ibland.
Men kanske fascinerades jag mest mest över barnen där i bänkraderna längst fram. De som vågade springa runt, hoppa och klappa i händerna utan att skämmas, snarare tvärtom. Önskade nästan att jag var så liten själv, eller kanske snarare att det var lite så allmänt i världen. Människor som vågar vara rakt igenom glada.