springer och dansar och flyger och kraschar och hoppar och hoppas

En sådan kväll

2012-02-04T22:36:00.002+01:00

då man åkte hem tidigt för att kunna sova och vakna, men likväl sitter upp alldeles för sent

Att nästan-träffa någon man inte träffat på nio månader

nio månader, att det är nio månader

att inte vilja, men ändå vilja

att falla tillbaka lite bland busslinjer och skärgårdsbåtar

för någon som man aldrig träffar och plötsligt nästan-träffar men ändå inte träffar

när kommer man någonsin träffa en sådan person igen?

Snöpromenader fram och tillbaka till busstationen

2012-01-27T22:10:00.004+01:00

att skriva bara för att skriva

& att åka tåg i timtals, där resan blir två timmar längre än planerat

bland grå perronger och smält snö i någon annans nacke

& att kastas mitt i allting

tillbaka till fraser som hade gömts undan bakom revben och lungor

& att inte kunna titta bland anteckningar

skjuta fram, skjuta bort

& att vara nervositeten i sig

eller i trästolar, vindruvor och uppvärmt bröd

& att vara alldeles för mycket, tårar i telefonsamtal

med förhoppningar på frågor som aldrig ställdes

& att ta farväl

ett avsked

hej då

Bland The Voice, jobbsök och blåst har jag nästan svårt att tro att jag överhuvudtaget varit där

2012-01-13T22:05:00.006+01:00

Vad ska det bli av mig?

2012-01-04T22:58:00.002+01:00

Ja, vad ska det bli, ja, vad ska det bli

När jag åkte iväg trodde jag att jag skulle missa hösten

deppade lite över uteblivna myskvällar med te och röda löv överallt

men när jag går i tjocka koftor och Bright Eyes i öronen en mörk snöfri januarimorgon

så tror jag faktiskt att hösten väntade på mig.

Året 2011

2011-12-30T21:57:00.003+01:00

var året som började i Halmstad, nyår, kyla, champange, en massa nya människor och en massa halländska. Och kanske var det också någonting annat som började där, som utvecklades senare, från allting till ingenting till någonting.

var året där jag minns vardagen i skolan som ett enda stort sackosäckhäng. Långa tomrum i schemat, sovmornar, tetris på en surrande lånedator, en massa kladdkakemuffins med grädde i Pias café och människor, mer och mer.

Någonstans däremellan finns också några projektarbetsredovisningar och hemska debatter och inlämningar om sekter, men annars var inte heller lektionerna allt för krävande. Kreativt skrivande med dikter, noveller och kakor till exempel, helt klart hanterbart.

var året där jag tog tag mig själv, skaffade några vuxenpoäng genom att skaffa ett mer ordentligt jobb än vad jag någonsin haft innan och faktiskt började tjäna lite pengar.

var året då jag funderade hemskt mycket vad det egentligen skulle bli av mig och mitt liv (& det gör jag fortfarande), bestämde mig för att söka till ett utbytesprogram i Tanzania, och kom med.

var året då jag ägnade mina tisdagseftermiddagar åt att hänga i forshälla, med världens jobbigaste (men så söta!) ungar. Åkte på skidläger, körde en massa bil, åkte på FN-läger och lärde mig inte så hemskt mycket mer.

var året då jag flyttade in till stan igen, började promenera till skolan, hänga hemma hos fler människor och fester

var året då jag gick på bal, tog studenten, var extremt lycklig, ledsen och förvirrad på samma gång

var året då jag åkte till sigtuna, sedan uppsala, sedan sigtuna igen, och träffade mysiga människor som liksom jag skulle försvinna ut i världen. blev helt hopkokad i hjärnan av föreläsningar och swahilikurser, allting med en aning oklar känsla vad det egentligen var jag höll på med

var året då jag ägnade övriga tiden av sommaren till konfirmander, läger, roadtrip i halland och skåne och konserter.l

var året då jag åkte till tanzania, upplevde så stört mycket att jag inte kunnat skriva någonting här sedan augusti.

På väg på spår (faktisk fantastiskt)

2011-08-14T19:42:00.002+02:00

(Slow show - The National)

Han sorterar alla sina cdskivor i bokstavsordning

Och hon vet hon tycker om det

För hon har sett allt det där förut

(Bulletproof - La Roux)

Det var natt och det var mörkt i tältet och trångt

För alla dansade och hon ville också i hennes huvud dansade hon med alla andra utan en tanke på allt som tyngde ner hennes armar till marken

(Snake Hill - Conor Oberst & The Mystic Valley Band)

Och vissa saker vet man inte varför man gillar

Så här i efterhand

I en sommarstuga med havet i fönstret och fönstret i havet

(Home - Edward Shape & The Magnetic Zeros)

Tillbaka i nuet men ändå inte, två dagar eller en evighet

Flera mil borta och spåren blir bara längre och länge ifrån

På perrongen gick någon förbi, i svart kostym och röd slipsSom en vän på helt fel ställe

Eufori

2011-08-12T23:23:00.006+02:00

My my my heart like a kick drum

my my heart like a drum

Back in 2009

2011-08-05T22:25:00.006+02:00

Ljungskile 20:28:32

Vad vi är och inte är
är rimfrostdis i skymningsland
som målar väggarna
med penseldrag av kyla

Ljungskile 20:44:45

Vad vi är och inte är
är flyende ljud av vingslag
med konturer av en värld
långt, långt bort

"Gråa dagar skyndar aldrig på", men tur att alla dagar inte är gråa

2011-07-10T20:43:00.004+02:00

Mikalea sover i soffan. Världskultur och bilfärd. Imorgon börjar vår roadtrip på riktigt. "Från hjärtat av Bohuslän till hjärtat av Österlen", eller hur var det?

Mot oändligheten och vidare

2011 so far

2011-06-23T22:14:00.005+02:00

I taxin, i trappen, i hissen, i hallen

2011-06-23T21:37:00.002+02:00

Snurra min jord, eller det behövs inte, för den snurrar rätt bra ändå.

Lyssnar på Brandon Flowers och inser att jag ska se honom, Coldplay, Glasvegas och en hel del annat live om bara några dagar. Men först: midsommar, i ett stort vitt hus, med vänner nära och långväga ifrån.

Let us die young or let us live forever

2011-06-12T22:09:00.002+02:00

Let's dance in style, let's dance for a while
Heaven can wait we only watching the skies

Har hunnit med ungefär allt de två senaste veckorna, förutom möjligtvis att sova då.
Dansat runt på bal, med grön klänning och världens bästa Adam vid min sida. Med paraplyer och regn, blommor i håret, gröna drinkar och "Känn ingen sorg för mig Göteborg" i högtalarna.
Hängt med människor, givit bort en grönvit cykel (med en smiley på) i födelsedagspresent till Sven, fastnat där som det brukar gå, med smörgåsar, kakor, te och filmtittande.
Haft min sista mentortid, mitt sista betygssamtal, min sista lektion, min sista muffins med Amanda i skolans café. Varit på styrelsemöte, sovit till Pirates of the caribbean 4 i 3D på bio, promenerat hem längs mörka gator med ljusa skyltfönster. Varit i skolan trots att jag inte behövt, hängt i lärolandskapen och i saccosäckarna, bevittnat nedräkningen till studenten bli kortare och kortare. Köpt presenter, köpt klänningar. Varit på bankett, skrattat åt lärarnas töntiga danser, lyssnat på mängder av tal, nästan gråit till Kristins underbara sångröst, delat ut random diplom, konstateras att Uddevallas uteställen klockan 23 en tisdag är precis lika ickeexisterande som förväntat.
Åkt till Öckerö och tittat på studentutsläpp, ätit middag, hängt på klubbar med alldeles för mycket folk.
Grillat i massvis, med dåliga engångsgrillar, hamburgare, solsken, glada människor och marsmallows. Sett på film, Yo-gi-ho på danska, åkt hem och missat en massa drama. Bråkat, ignorerats, ignorerat, slutat aningen för många kvällar i trappuppgång med tårar i ensamhet.
Varit på filmmaraton som förvandlades till bad och solning. Åkt till Göteborg, hängt på Andra långgatans dag, med massavis av människor, musik, dans och karnevalkänsla. Träffat Lovisa, gått på Håkan Hellström- konsert, lika bra som vanligt. Träffat Emmy, sprungit runt i femman, åkt en massa spårvagn hit och dit och hit. Stereotyptjejat, hängt på Parken, promenerat hem mitt i natten, kullerstenar i Haga, en Martin med alldeles för mycket 'spänst', i trappuppgångar och buskar. Ätit pannkakor, grillat lite till med för många fulla människor runtkring, kört bil, väntat på pizza. Grillat lite till, tröttnat på folk, människor och allting.
Tränat på ÖP-dansen, tränat på att gå in och ut i gympasalen (tydligen mycket avancerat), hängt i urskogen i Hedekas och målat lakan, blåst ballonger och pyntat flak. Påbörjat natten till Studenten på Trädgårn och Butlers, framtidsprat och bra människor. Vaknat med känslan att "idag, idag tar jag studenten", konstigast på länge. Ätit frukost med Sebbe och Adam, champangefrukost i Margretegärdeparken i ösregn. Dans, tal, ramsor och glada människor. Fått stipendie, sprungit och och dansat den där ÖP-dansen inför alla människor och skyltar. Åktflakt, skrikit "En för alla, alla för ÖP" om och om igen. Träffat släkt, fått presenter, hängt i golfklubben och på Trädgårn och varit gladare än någonsin annars, men också mer förvirrad än någonsin annars. Sovit på så kallade efterfest, hängt med Linnea, tydligen ätit "MUF-lunch".
Åkt limosinbuss till Smögen, till världens näst längsta dag. Middag, "Nu kan du få mig så lätt", många, många timmars väntan i att sova vid klippor, hänga på pubbar, promenera i vind och kyla, dansa i gemenskap och total ensamhet. Irra runt och omkring, kända människor, okända människor och halstabletter. Åkta hem i trötthet och någonstans börja inse att det faktiskt är slut. Gråtit till avsked av vackra människor som försvinner och förvinner.

Och kanske minnas mest
den där bussresan hem, längst bak i sofforna, klockan fyra på natten (men det är ändå ljust ute), precis innan bussen är framme, "Forever young" i högtalarna, trötta, konstiga, bra ÖP-människor som bara är och sjunger till varenda textrad i nuet som försvinner iväg fort till någonting helt annat, något nytt och allting är så fint någonting någonsin kan vara och så sorgligt någonting någonsin kan vara i någon sorts klockren kombination.

Forever young, i want to be forever young

Student

2011-06-11T18:48:00.001+02:00

Who's gonna save the world tonight?

2011-06-08T00:46:00.002+02:00

Ännu en sen kväll, med människor, grillning, brännboll och alkohol. Det låter ganska mysigt, men jag åker hem tidigare än vanligt, för någonstans i allt vimmel så blir det mest en illusion av vad jag inte vill ha.

Walk on

2011-05-05T23:14:00.003+02:00

Bara ändrar bloggutseenden för jag trött på alla färger och streck och sen är jag trött på att det är tråktigt men nu är det så, och vitt, för ett tag till.

All that you fashion
All that you make
All that you build
All that you break

All that you measure
All that you feel
All this you can leave behind
All that you reason
All that you care

Idag var jag på rockmässa med U2-tema ytterligare en gång och det var minst lika bra nu. Jag fascineras över hur bra deras låtar är, hur duktiga alla dessa musikaliska människor är, hur fint det kan vara i kyrkan ibland.

Men kanske fascinerades jag mest mest över barnen där i bänkraderna längst fram. De som vågade springa runt, hoppa och klappa i händerna utan att skämmas, snarare tvärtom. Önskade nästan att jag var så liten själv, eller kanske snarare att det var lite så allmänt i världen. Människor som vågar vara rakt igenom glada.

Påminnelse om att vardagen är vacker

2011-04-28T22:18:00.004+02:00

Spontandag med sällskap på promenaden till skolan, rätt så tråkiga och aningen meningslösa lektioner, sackosäckhäng, festplanerande, samtal, fika på torget med chailatte, solsken och ÖP-människor, leenden och vadslagning

Och det slår mig att det är precis såhär jag vill att dagarna ska se ut

varenda en

fram till juni

då vi springer iväg i vita klänningar och påbörjar någonting nytt

För kanske är sommaren här nu (Tjörn, sol och fotografier)

2011-04-24T21:50:00.003+02:00

Så dom sjunger, och dom sjunger samma sak
Och dom sjunger, dom sjunger
Ja vrider tiden tillbaks
Och dom sjunger, dom sjunger

En ganska enkel melodi, hur kan dom låta bli, hur kan dom låta bli
Dom sjunger
Du dudu.. (La lala..)

The Mighty

2011-04-20T21:17:00.000+02:00

"Every word is part of a picture.
Every sentence is a picture.
All you do, is let your imagination connect them together."

Kanske borde jag vara ledsnare än någonsin, men faktum är att jag är väldigt glad

2011-04-20T21:00:00.003+02:00

så här kommer än lista över alla trevliga saker jag redan hunnit med under första halvan av påsklovet:

* Fika med Richard på Röda Rummet, hallonkaka och äppelmust

* Maskerad på KU, tema S, (fotbolls-)supporter såklart

* Sova hemma hos Martin och Yvette, distriksårsmöte i Halmstaden ("trevligt" är kanske inte rätt ord till att beskriva själva mötet, men kul hade vi ändå)

* Konstatera ytterligare än gång att Mikaela är den bästa människan jag känner

* En väldigt massa How I met your mother-avsnitt

* Lunch på stan, presentletande, omkringpromenerande

* Möte i Ljungskile, på gräsmattan och med solen i ögonen (och spilld mjölk överallt)

* Filmkväll i Forshälla, popcorn, fika och tedrickande

* Allmänbilda AJ lite om saker man måste gjort i Uddevalla: äta wraps i Hasselbacken och hänga i Museiparken

* Jobbat, jobbat och jobbat: pratat framtid, konstaterat att chokladägg smälter i värme och att jag faktiskt tycker om även det äckliga påskgodiset

Säkert! - Fredrik

2011-04-19T11:44:00.006+02:00

När mänskligheten ruttnar i en hög
och alla ba: "vad är bäst för mig?"
och "jag köper vatten på flaska"
och "hon älskar inte dig"

Säger jag: "Mäh, Fredrik, spela spelet"
Men du bah: "varför då?
jag vill inte bli älskad så
man får inget för det när man är som vi
man får inget för det när man vill folk väl
när man har en vilsam själ"

Ska vi starta upp en by
ska vi bygga upp nåt nytt
ska vi skriva en ny bibel
med tio nya budord

kan vi heta nånting annat Fredrik
kan vi passa in någonstans
där man får sköta sitt eget huvud
men slipper sköta sig själv.

Dom slogs på stan
Det var nån slags knark i mitten
Alla skratta "kolla dom därå"
men du skulle gå emellan

Man gör inte så i det här landet
Man börjar inte prata med fel person

Man tycker inte om det här bandet

Man börjar inte sjunga på rätt ton

(Åh, alla låtar jag skrivit till såna som inte är värda en låt

åh, historien är full av låtar till såna som inte borde få en låt

man måste krossa hjärtan och starta krig

man måste ha skadat för att hamna i böckerna

man måste skada för att få en låt, en bok, en tavla)

Kan jag få ett tal på torget

Kan vi bygga upp nåt nytt

Jag vet inte vad det nya är

men bättre än det här

Får man sluta vara hård

Får man luta sig mot nån

Kan du bygga en låg scen så man får se folk i ögonen

Om det inte finns himmel FredrikVarför föddes man snäll
Det här är mina armbågar Fredrik
Jag ska vässa dom ikväll

Ge hit lite stigma
Visa mig en sekt
Ge mig nånting o tro på
när ljuset är släckt

"Det finns två saker som inte går att dölja. Kärlek och ostämda fioler"

2011-04-17T13:17:00.003+02:00

På något underligt sätt är det nog något av det finaste någon sagt till mig. (om mig)

30 mars 2011: Kanske blir det exakt så.

Så mycket som inte är lätt, så mycket som är avlägset långt bort

Springer efter spårvagnar

2011-04-13T14:55:00.002+02:00

När jag var liten satt jag alltid på dörrtrösklar

Jag blåste upp ballonger och räknade hur länge jag kunde hålla dem i luften utan att de nuddade golvet

Jag kunde bläddra i kartböcker i timmar

- alla platser jag någon gång besökt, alla platser jag aldrig ens hört talas om

Nu är jag inte liten längre

På promenad genom staden i blå vårjacka, ösregn och paraply

känner jag mig plötsligt äldre än någonsin

men på något sätt är det väl så det ska vara också

När jag var liten byggde jag nya världar och verkligheter med min syster

Gick tipspromenader varje år när det blev höst och mörker

Tände ljus och väntade andaktsfullt under julgranen

Nu är jag inte liten längre

När jag springer efter spårvagnar, stressar iväg, upptagar mig dagarna igenom
känner jag mig plötsligt äldre än någonsin
eller kanske exakt lika liten som jag alltid har varit

(men på något sätt är det väl så det ska vara också)

UNg 11

2011-04-11T22:38:00.002+02:00

Tar faktiskt med mig mycket från helgen:

Tågresor med snälla, galna, förvirrade, trötta, konstiga ÖP-människor. Söt kudde, gulliga gardiner, iPod, musik som påminner om en massa saker, jobbiga ocheller bra. Första-klass-lyx med te, internet, utrymme och klapp-på-axeln-konduktörer.

Föreläsningar om Rwanda och Millenniemålen (där jag praktiskt taget såg min historialärare framför mig, babblande om begrepp och kritiska kommentarer, utstirrande frågor), FN-papper och pennor, tygpåsar och nyckelband. Namnbrickor, rättstavat namn till och med, inte illa det. Värderingsövningar, lekar jag deltagit i aningen för många gånger vid det här lagt, som att ställa sig i led, som att gissa namn bakom skynken.

Måla muggar och pennor som förstörs alldeles för fort. Politiska åsikter och fördomar. Hårspännen, kläder, fula människor, snygga människor, dialekter, dialekter och dialekter.
Projekt, intressant men också sådant som hörts förr. Planering, ordvitsblock, svarta whiteboardpennor, händer och fötter.

Skratt, trötthet, uppgivenhet, intresse, inspiration, uppgivenhet, osäkerhet, säkerhet.

Veto-rätt, säkerhetsråd, mänskliga rättigheter, fred och utveckling, Sida, utbildningar, framtid, teater, Dag Hammarskjöld, Lars Winnerbäck, lovsånger, eld som aldrig tänds, Disney, piano, kaffe, labyrinter och läskiga statyer, effektivitet, solsken, väntan på tåg, årets första utomhusglass. Silvriga kors, citronvatten, samhällsvetare, kapell, soffor, macdatorer, nycklar, logiment, utvärderingar. Hemliga vänner som jag trodde jag kunde få sluta med efter mellanstadietiden.

Kanske allra mest
att jag tänder ljus för människor som har det jobbigt

att jag ser upp mot stjärnorna och saknar folk, tänker på cooköarna och fascineras fortfarande över att det alltid är samma måne vi ser, oavsett var vi är.

hur rädd jag är för vissa saker

"Ericas och AJs lista över fina, vackra och allmänt bra saker"

2011-04-04T21:16:00.003+02:00

Ibland händer det att man åker iväg på läger och att ingen anmäler att ens vän AJ är allergisk mot skaldjur. Konsekvenserna av detta kan följaktligen bli att vännen AJ i fråga varken kan vistas i matsalen eller deltaga på någon av kvällsaktiviteterna.

Och vad gör man då?

Ja, varför inte sällskapa med honom, vara lite rädd för sprutor och ledsen över hur livet kan vara men sedan istället bestäma sig för att koka massor av vatten, dricka te i mängder och skriva en lång lista över saker man tycker om:

I somehow find you and I collide

2011-03-30T23:31:00.005+02:00

Ibland tänker jag att jag var helt lost i höstas (somras, våras). Jag läser gamla texter och det känns avlägset även om det i tid inte var hemskt längesedan.

Sedan tänker vidare och hoppas att jag om ett halvår inte kommer sitta och tänka precis samma sak om nuet. Men jag tror inte det.

Slow dancing tight
My barring heart and I

(And then you kissed me II - The Cardigans)

Första och antagligen sista gången jag publicerar tre blogginlägg under samma kväll, men ibland behöver saker och ting delas upp

(Lite av) sådant som blivit kvar trots att jag förlorade alla mina fotografier när jag tappade min externa hårddisk i marken

2011-03-30T23:19:00.008+02:00

Heaven 23

2011-03-30T22:47:00.003+02:00

"Who do you hold, in the dark of night
You wanna give up, but it's worth the fight"

Dagarna fylls med evigt upptagande, men tänker jag efter gör det nog ingenting, utan är snarare precis så det ska vara.
Igår åkte jag till Göteborg, staden som mindre blir en plats där jag råkar bo ibland och mer till ett hem. Mötes av sallad, vin, fotboll och konertbiljettbokningar. Mörker, stearinljus och Stena Line-båtar utan för de stora fönstren.

Sover, vaknar och sover lite till. Åker spårvagn. Springer omkring på Universeum, försöker flytta kulor med tankekraft, klagar över kylan hos fiskarna och värmen i regnskogen, kollar på alla coola bilder men läser aldrig på förklaringsskyltarna, tröttnar och går vidare, hittar inget ställe att bygga ihåg spagettistrån på.

Konstaterar att vi är de enda besökarna som inte går på låg- eller mellanstadiet, men likväl beter vi oss precis som för åtta år sedan.

Äter lunch, hänger högst upp i Gothia West Tower bara för att vi kan, tittar på spårvagnar och människor. Bussen går sönder, vi blir en halvtimma försenade till Postkodmiljonärens inspelning, men ganska välkomna ändå. Sitter längst fram, precis bakom den tävlande, svarar fel på fråga-publiken-livlinan och tycker Richard Sjöberg är ganska rolig.

Tycker om mina ÖP-vänner, tycker om solen som skiner, tycker om, tycker om, tycker om.

____________

Sådant man kan åstadkomma på en lektion i kreativt skrivande - Han som väljer att stanna

2011-03-07T15:38:00.001+01:00

När trafikljuset slår om från grönt till rött finns det de som väljer att fortsätta ändå, de som väljer att springa

Och kanske gör han också det ibland, springer genom sitt liv, över övergångsställen, utan att trycka på paus på fjärrkontrollen

Men idag

när trafikljusen slår om från grönt till rött

är han den som väljer att stanna

Cannonball eller Bon Jovi

2011-03-06T23:22:00.002+01:00

Jag vill skriva någonting perfekt.

Jessica läste min novell från årskurs ett och hävdade att den var någonting åt det hållet.

Jag blev glad, även om det inte riktigt har med ämnet att göra.

Jag vill att det ska handla om ett nytt år, gitarrtoner, tågfärder, att man ofta är mindre sårbar av att citera en låttext än att skriva någonting själv, fast inte alltid.

Hur jag börjar gråta av glädje på en U2-mässa för att det är så vackert, mitt-i-prick-träffande.

Hur jag börjar gråta av uppgivenhet på en U2-mässa för att det finns så mycket som gör ont hur mycket jag än vill motsatsen.

Att jag sover, skolkar för att plugga, firar 100 dagar till studenten, jobbar, går på otaliga möten eftermiddagar igenom, åker buss fram och tillbaka, fram och tillbaka, mellan Uddevalla och Göteborg, mellan Ljungskile och Uddevalla.

Och att sömnlöshet inte alltid är någonting negativt.

Så få ord

2011-02-27T21:16:00.001+01:00

(så många ord)

(Säkert! - Fredrik)

2011-02-10T20:07:00.005+01:00

(Åh, alla låtar jag skrivit till såna som inte är värda en låt

åh, historien är full av låtar till såna som inte borde få en låt

man måste krossa hjärtan och starta krig

man måste ha skadat för att hamna i böckerna

man måste skada för att få en låt, en bok, en tavla)

Pred 3:1-8

2011-01-29T20:51:00.001+01:00

Allt har sin tid,
det finns en tid för allt som sker under himlen:
en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka,
en tid att riva ner, en tid att bygga upp,
en tid att gråta, en tid att le,
en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,
en tid att skaffa, en tid att mista,
en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,
en tid att tiga, en tid att tala,
en tid att älska, en tid att hata,
en tid för krig, en tid för fred.

Are we getting closer, or are we just getting more lost?

2011-01-23T19:57:00.000+01:00

Ögonblick

2011-01-08T17:26:00.003+01:00

När jag slutade nian sjöng Linda Lars Winnerbäcks låt "För dig" i kyrkan. Det är vad jag tänker på när jag hör den låten spelas upp på en slumpmässig spellista.

Det var solsken mot blå himmel, silverkedjor mot hud, sommarlovsdagar och lägerkvällar. Det var slutet på resan och början på en ny.

På Tjörn ligger snön som ett tjockt lager över gräsmattorna. Isen vid havet har börjat spricka upp till isflak. Snögubben står ute i trädgården med gröna ailiensögon och en röd hink på huvudet, medan fåglarna samlas kring fågelhuset bredvid.

Stora fönster och ljusstakar innanför. Framför staffliet en far som målar landskap med akrylfärg.

Musik från en iPodhögtalare. Pistagenötter i en skål på vardagsrumsbordet.

En sommarstuga i vinterstund.

Året som varit

2010-12-29T21:33:00.002+01:00

(åtminstone ett inlägg per månad borde man väl kunna åstadkomma)

Tänkte bli lite lagom nostaligisk så här i nyårstider

Tjugohundratio

Tvåtusentio

2010

I musik:

2010

I första texten i mitt poesidokument:

(

eller?

jag bläddrar i litteraturtidskrifter, läser långa ord och avancerade meningar

alltsammans skrivet av ungdomar, talanger, personer som bara levt en femtedel av sitt liv men ändå hittat rätt och förstått det där speciella sättet att göra tonårstragedi och trasighet till någonting vackert och användbart

ett sätt att uttrycka sig, hitta sig själv, sin kläddstil, sitt sätt att komponera vardagen, sitt sätt att berätta hur verkligheten ser ut, sin plats, sin stad, sin längtan inombords att precis sätta fingret på

och här sitter jag kanske två centimeter bort kanske en hel världs avstånd i ljusblåa intetsägande jeans en svart tjocktröja och ett okammat hår och med ogjorda skoluppgifter framför mig har jag uppenbarligen inte riktigt en identitet

att sätta fingret på

Januari var att sitta på ett bibliotek i en grå stad och vara absolut ingen alls. Avundsjuka sig över alla talangfulla människor i tidskriften Ponton (så starkt rekomenderad att jag tänker dra in lite extra smygreklam --> http://www.ponton.nu/)

Lite ironiskt att det är så året börjar, när idag, december datum slutet, nummer 4 av samma tidskrift dimper ner i min brevlåda, med mitt namn inuti, med min text inuti:

grönt te över matematikrutiga skrivblock

är du mina ord på andra sidan bron

jag vill skriva frågetecken men jag vågar inte

få ett svar

i ett ”nej, jag är bara en illusion”

när du känns så verklig i mina armar

Ganska fint också

113000 steg när alla vägar bär till Rom

2010-11-26T13:07:00.005+01:00

Dansa fast du inte är här

2010-11-16T20:55:00.004+01:00

"och jag ska dansa fastän hjärtat brister

ska dansa fastän hjärtat brister

dåliga bandet, jag tycker inte om er men ni

täcker över ljudet av sms som inte kommer"

Säkert! – Dansa, fastän

Om det inte hade varit så att jag borde sova nu så skulle jag ha skrivit om:

2010-11-14T22:34:00.004+01:00

En lördagskväll

En oplanerad helg i det gråa, lite sorgliga. En filmkväll i Ljungskile, av alla platser som finns på hela jorden. En fotbollsplan, en kyrka och en mataffär. Pepparkakor och glögg. Tycker inte ens om glögg. Men det är varmt och porslinskoppar är mysiga. Undviker att insikten om att det är jul är en jobbig instinkt. Äter en pepparkaka istället.
Titta på ganska dålig men ganska rolig film. Parodier och att förtränga vad man egentligen tänker på.
Lever i framtiden, trots att den är stor och läskig. Problem eller möjligheter, det är synsättet som avgör?

Självständighet av att kunna köra hem själv mitt i natten. Håkan Hellström i stereon. Sjunger med i textraderna och tänker tillbaka på konserten en lång vecka ago.

En söndag

Slutet på veckan. Med tipspromenad, prat och lovsång.
Slutet på, på, på. Slutet? På?

Ett alldeles för långt blogginlägg:

2010-11-09T17:50:00.003+01:00

Det är så kallt och så kallt och så kallt. Snöoväder utanför mitt fönster och jag hade inte tänkt åka till skolan även om det hade varit varmt och soligt. Jag hade inte tänkt vara hemma heller, hade inte tänkt, hade inte tänkt och ändå är tänker vad jag gör alldeles för mycket. Kanske om jag hade kunnat formulera fler av tankarna i verbala ord, kanske hade det varit lättare då. Mindre hoptrasslat med knutar, men det är alltid någon som drar i garnnystanen, från olika håll och skriker om hjälp.
För precis som jag tänker instängd i ett litet hus, på en ganska stor tomt så är världen så oändligt mycket större ändå.

_

Juli

Uppenbarligen
svävar vi
två centimeter över marken
utan att veta vart vinden för oss
var vi är
eller vart vi är på väg

bara att vi är
och att vi är på väg

uppenbarligen
flyger vi hand i hand
över stränderna och vägarna intill

uppenbarligen
kan stjärnor dö
och ändå utstråla ljus
miljoner år därifrån

på vår planet
flyger vi
uppenbarligen
tillsammans

¤

höst

intryck i tidlöshet
och jag vill kasta klockan i väggen
och frysa tiden
i stillsamhet insvepande omtumlande trygghetskänsla
till gitarrtoner
pärlas upp i på fiskelina
dukas upp bland faten
och de välbekanta samtalen
i sofforna i hörnena och stolarna på raderna

och sången om ett hopp
någonstans långt inifrån
utanför?
uppifrån?

och dina välbekanta blickar
i en tusendels sekund av samförstånd
innan jag förflyttar mig lite längre bort

¤

Februari

du är musiken

slumpmässig spelningslista
och plötsligt:
musik, musiken är du

ett slag i magen
andningstappande oväntat

du är musiken varenda ton
din ömhet din omfamning ditt ögonkast din längtan om att vara lite närmare

(och för några sekunder tog jag din hand)

hopkurande inslutenhet monotona röster om konspirationsteorier lysande färger okända musikartister läppar med rörelser men utan ord

(men jag vågade aldrig snudda dem med fingertopparna)

fjäderlätta impulser
några millimeter bort och påkrypande:
närhet till inkräktande kravmässigt flyende förvirring
återgående till verkligheten
en spelningslista en låt en välbekant komposition

toner från förr och för första gången tillbakablick
med ett leende en tanke om meningsfullhet

musik och du är musiken

¤

Juni

jag saknar dig så mycket att varje andetag rycks ur mig

när jag inte svarade
sa du vi ses snart igen
och jag sa vi
ses snart igen

¤

Juli

Febervarm hud
fingrar
du är i mina ögonlock och i mina sjukdomsillusioner

vi tappade aldrig fästet
vi släppte aldrig taget

och vad som berörde mig: när du grät, när du grät och föll isär
jag höll inte din hand den gången
jag inte ens frågade
(utanpå, inuti frågade jag hundra gånger om)

(för nära, för tätt intill)

¤

September

Och där i tystnaden var jag komplett
(och en massa annat, alldeles för uppenbart)

¤

Oktober

(en textrad vi väljer att ta bort)
När jag försöker limma alla papper till rätta
Till tonerna av något helt annat
Än dig en obekväm bänkrad i oväntad snö
Väljer jag nog att se slasket som smälta iskristaller

¤

November

?

Jag hoppas han får dig att må bättre

2010-11-06T14:01:00.002+01:00

Låten vi lyssnade på den där fredagen, jag tror du minns

Jag tror du minns den dagen, det rummet och den känslan

Nu lyssnar jag på den igen

Och plötsligt handlar varenda textrad om oss

09:44

2010-10-21T09:43:00.008+02:00

Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror

Pedagogiskt ledarskap igen, och vi punktar upp orsaker till varför konflikter uppstår. Utanför tjuter sirener och på planschen rakt fram står det "den man älskar aktar man"
Det är morgon alldeles som vanligt i en skolbänk på första våningen framför en vit tavla.

De säger att man inte kan älska någon som man inte har hatat

2010-10-16T00:15:00.002+02:00

På lektionerna i Pedagogiskt ledarskap pratar vi inte om konfliktlösning, utan om konflikthantering. Jag sitter och skrattar lite åt faktumet att är fredag och åt att det finns så många intressanta människor kvar att lära känna. Sedan börjar hon prata om inre konflikter och jag slås av hur träffad man kan känna sig, ibland, sådär.

två minuter senare (men då var det juni tjugohundratio)

2010-10-04T20:23:00.005+02:00

- jag hatar att du är en sådan person
som frågar om jag fryser
lägger en jacka kring mina axlar
när jag svarar ”ja”
och tar tag i min hand
för att jag inte ska gå vilse i mörkret -

och lite sommar:

running up that hill

2010-10-04T20:15:00.003+02:00

när dagarna glider förbi i ett eko av vardaglighet
stannar jag ibland till i hösten med min kopp te och tänker
på hur träden står i solen när vi dansar under våra paraplyer
och hur klockan går framåt där vi springer i korridorerna utan tid, denna tid
men ändå hinner

säga hej

And the sky is full of dreams (but you don't know how to fly)

2010-09-22T19:56:00.003+02:00

Jag tänkte citera The Killers för jag återupptäcker hur bra de är om och om igen med jämna mellanrum, allra helst i hösttid med mörker utanför mitt fönster. För mörkt är det där ute i trädgården. Alla guldfiskarna är döda i dammen och det blir svårare och svårare att gena genom skogen efter fredagsbussresorna hem. Jag får ta den längre vägen på grusstigen, och när jag har med mig en ficklampa är det oförskämt enkelt att hitta fram.

Någonstans i en park var det mesta lagom stilla, trots alla osagda ord som man kanske borde säga, men också skulle kunna vänta med när tystnad också kan tala.

Säkert! har släppt ett nytt album och jag dricker te i min gröna kopp från Taizé. Margretegärde våning tre är välbesökt trots att mitt schema knappt innehåller några lektioner.
Jag tycker om Västtrafik bland alla klagerier, men ändå känns det ganska bra att lära sig köra bil, miljöelakt och så vidare men lite vuxenpoäng kanske.

Innanför mitt fönster lyser och det och jag tänker inte citera The Killers, förutom i rubriken kanske.

LÅTAR SOM JAG TYCKER VÄLDIGT MYCKET OM (alltid, men kanske lite extra mycket just nu)

2010-09-13T19:44:00.002+02:00

Dire Straits - Romeo And Juliet
The Killers - A Dustland Fairytale
Bloc Party - The Pioneers

eller som angels & airwaves säger: everything's magic

2010-09-11T14:51:00.003+02:00

Idag vaknade jag upp min säng med lite saknad och ganska mycket längtan. Jag läste min geografiläxa om turism och insåg att hälften av texten handlade om Kaikoura, Nya Zeeland. Och jag tittade på fotografierna och jag tänkte:
där har jag promenerat, de där bergen har sett och det där havet har jag simmat i, i våtdräkt och omgiven av delfiner
Sedan ringde jag min vän och sedan ringde jag min far och sedan pratade jag med min mor och nu sitter jag och anmäler mig till en ambassadörsutbildning inom Fairtrade och jag tror minsann jag ska ta och rädda världen
(för den är fin ibland)

"Kväll och för många listor" - A snowflake fell (and it felt like a kiss)

2010-08-30T22:51:00.002+02:00

Borde skriva bara för att inte senare kunna klaga på att jag inte har gjort det.

Jag traskar upp för långa trappor igen. För varje dag lite närmare "sista gången".
Jag beställde studentmössa idag. Av någon anledning gjorde det inte framtiden läskigare, utan snarare tvärtom.

Det kändes bättre än väntat att vara tillbaka på skolan igen. Med nya saccosäckar, ny klass och flertalet cafébesök ska jag nog klara mig igenom både långsamma genomgångar och håltimmar.

Och hösten kan faktiskt vara väldigt vacker.

Jag faller inte för dig, jag faller för mina skor

2010-08-20T11:30:00.002+02:00

Jag äter lasange på Yerba café och kulturbokhandel tillsammans med min farmor.

(Det låter töntigt, men kanske också lite fint)

Att gå av tåget i tårar och inse att man inte har någon att ringa

2010-08-16T00:25:00.000+02:00

och nu har jag inte ens nämnt alla fysikkapitel du lärde mig

2010-07-25T23:11:00.001+02:00

du slår fingrarna i bordskanten
och det blöder, blöder inom mig och det
skär
gnisslar i mina organ
av att se dig försöka dölja din smärta

vi växte upp bakom samma tegelmurar
bollplank och
trädtoppar som aldrig nådde himlen
fantasier, verkliga i skolgårdsrutin

och ingen drar någonsin upp mig helt från jorden
för rötterna, de är du
och trädtopparna strävar fortfarande mot himlen
det blåser och vi vajar och vi rycks nästan med i stormen
men bara nästan, inte riktigt helt och hållet

någonstans finns en grund bland
gamla tidningar och skattjakter
danslektioner och bussfärder
och den växer sig starkare varje gång du behöver blunda

jag blundrar ibland jag blinkar ibland
jag rycker upp träflisor ibland
när dina ögon ser och säger
vi fikar på impulspoesi och choklad
vi förångar våra sorger över en tekopp
vi skriver blyertsord i lappar på lektionen
och vi
räcker inte alltid till
men vi

kan flyga med eller utan ord

Och detta skrev jag tjugohundrasex:

2010-07-23T21:55:00.000+02:00

Eld

Omedvetet
Kastade vi oss in i elden
som brann
så den aldrig brunnit förut

Och vi som inte ens hade hunnit tända på
Ordentligt

Ibland brinner det ändå

Kanske borde vi blivit varnade av all den rök runtomkring
Men blåögda som vi var
Kunde vi inte se
Ordentligt

Omedvetet
Kastade vi oss in i elden
Och lät lågorna sluka oss
Likt syret runtomkring

Randomefish - min nya idol

2010-07-18T21:47:00.003+02:00

"Timmar i väntan, timmar i regn utan paraply, konstruerade nattrutiner, slumpmässiga samtal, absurda situationer och någonstans: ett definitivt besked om att
det inte skulle kunna fungera
kan jag säga utan sorg, tårar och svarta hål av tomhet"

Jag tror att jag kan skriva sönder hela världen men ändå stannar det alltid vid ett utkast. Detta med största sannolikhet från i söndags.

Min helg var musik och fina människor och resande och träd.
Min dag var en väldigt massa trafikteori som genomborrar mitt huvud och Seinfeld - Seinfeld, Seinfeld

Och jag förstår inte riktigt varför vi tänker så mycket på alla dessa pengar. Egentligen.

Och rubriken har egentligen inte med någonting speciellt att göra.

"två världar ska krocka varje gång vi ses"

2010-07-06T23:17:00.001+02:00

Sitter lite sådär vackert i kvällstid och lyssnar på The National, skickar aning för många sms och konstaterar att fotbollsvm är över, slut.
Funderar över sommaren och allt annat i hit och dit och dit och hit.
Har massa smarta och osmarta tankar i mitt huvud men tror inte att jag kan få ihop dem till något vettigt och lagom personligt innehåll i min vita bloggruta, så vi hoppar nog det och hoppas att meningen bara blir mer och mer förståelig eller kanske inte.

men det är vackert med lov och ledighet och sånt där.

Följer strömmen och byter bakgrund

2010-07-04T23:37:00.001+02:00

Juli månad. Massor av tid. Fri tid, fritid.
Min sommar är musik och människor (eller människor och musik?)
Det är fint och sådär.
Jomen ja.

"Ah, fast... näe"

2010-06-18T23:51:00.003+02:00

Jag tror att jag klev på en buss för några dagar sedan och att denna buss teleporterade mig bakåt i tiden.
Jag försöker slå upp juni 2009 i min blogg och se var jag hamnar, men det är bara mellanrum

Och ibland kan öppna gamla msnkonversationer vara det mest smärtsamma som finns.

Jag somnar när jag skriver men jag vill hämta mina nycklar alla mina nycklar i jackfickor var passar de in

En annan dag

Men jag blir glad av människor, oväntade människor betydelse. Fina kvällar, jobbiga kvällar, stenar, förvirreri och ljus.

No Time For Us (Acoustic)

2010-06-05T22:06:00.002+02:00

Solen lyser hela dagarna i Grekland i Sverige i allas leenden och ögonkast i musik på konserter i de gröna grässtråna
tillbaka och hemma igenigenigen vill jag vara solskenet vackerhet i ord på altanen i dansar längs strandkanten och hopp om framtiden

en dag två dagar tre dagar fyra dagar fem dagar till lov och sommar på riktigt, lägerveckor musik i massvis utan krav om idealistiska historieperspektiv och tysk grammatik

och ibland fastnar jag någonstans
i her majesty's THE PAST IS NOT A GOOD IDEA

kanske.

Möten.

2010-05-11T22:05:00.003+02:00

Ljus. Kyrkklockor. Tystnad, tystnad. Lamor. Samtal. Engelska. Holländska. Svenska. Matkö. Städning. Bönor och fler bönor. Supermario. Baracker. Pollen. Regn. Gummistövlar. Klädlager. Bussresor. Kuddar. Skrivblock. Ord. Blyertpennor. Möten, möten. Ärlighet. Återseende. Tårar. Insikt. Funderingar. Vardag. Såpbubbla. Långt bort. Musik. Sovsäckar. Fotografier. Omskrivna låtar. Flumm. Seriöshet. Händer. Stillhet. Dalar. Promenader.

"du är liv, du är dom långa milen mot berlin"

2010-04-19T20:59:00.005+02:00

Tröttnar på grupparbeten och översätter tyska ord i tusentals.

Känns som om jag ägnar hälften utav min tid till att resa nu.
Senast skolresa i Berlin:

filtar, samtal, perspektiv, tofsar, leenden, kakor, euro, sevärdheter, paraplyer, oplanering, vakenhet, ingenting, allting, någonting?

Vårsol

2010-04-10T13:21:00.011+02:00

sommar skiner utanför fönstret
och äntligen försvinner snöflingorna från bloggen, även om de var fina.

schweiz var också ganska fint:
( 1. zürich
2. zürich
3. luzern
4. rigi kulm
5. bern )

och jag vill vara tappaandanpoesi

2010-04-09T23:34:00.001+02:00

stolarnas ränder sjunger sånger om en annan tid
allt är händer och de påminner om er

för långsam fastnar jag i stolrändernas mönster
grubblerier
frustrationer
biter kväver andas
och jag vill vara
tappaandanpoesi

som när ni dansar
som ni på en scen tre månader för sent

. dansar vidare –

Schweiz

2010-04-07T10:14:00.002+02:00

små vita ljus
bara stjärnor mellan träden
jag ser mörka hus
och motorvägar räls
en stadig puls
över broar genom städer
och för din skull
så reser vi igen

Har förundrats över tidzoner förut
Hur det kan vara natt någonstans och dag någon annanstans
Nu förundras jag lite över sträckor, avstånd, tid

Klockan sju morgon stiger jag upp på ett hotell i Schweiz (av alla ställen)
Klockan sju kväll är allt nästan påträngande vardagligt igen, mitt i ett spinningpass, sportlife, uddevalla

Och nu glömde jag bort den här internetfliken
och tiden försvann
och jag måste springa till bussen, springa

Jag beundrar människor som

2010-03-24T21:07:00.004+01:00

har tid att dricka te på morgonen

tittar på nyheter

går långa promenader i vårsolen

Du och jag ska aldrig dö

2010-03-21T22:08:00.003+01:00

Den 26 juli 2008 skrev jag ett blogginlägg med precis samma titel som detta har, bortsett från att "Du" stavades med "d" istället för "D"
(och jag kan stava ordet oavsett nu)

Kentkonsert
Då på Slottskogsvallen
nu i Lisebergshallen

Underbart, underbart

Du och jag ska aldrig dö

Rise Against - Swing life away

2010-03-14T21:10:00.001+01:00

Halvvägs in i mars och jag har skrivit 6 blogginlägg i år?

2010-03-13T18:59:00.002+01:00

Ibland så tittar jag, eller försöker se, på alla tomhet. Alla ord som aldrig blev nedskrivna, alla minnen som inte blev fångade och alla känslor som glömdes bort. Och jag undrar hur jag överleverklararmigandas, så här i efterhand är det oförståeligt.
Men ganska vackert.

Fina helger tycker vi om. Vackra vårvinterdagar med snö, solsken och smältande isar. Och nu minns jag plötsligt vad det var jag tänkte skriva, hur jag tänkte inleda den här dagen:
några om plötslighet, tidlöshet
död
och hantering genom att lyssna på Keane, Everybody's changing, en låt som blivit övercoverad (ordval, ordval) men äntligen, äntligen får leva upp till sitt rätta jag också i mig.
Tomma stolar, tomma worddokument, fylls med ord, reflekteras i gråtfärdiga ögon och mitt i allt ihop en ovanligt konkret känsla av
vardaglighet.

Fredag kväll är traditionellt med en ovanlig blandning film, för mycket godis och bra människor. Lördag förmiddag är några minuters bilfärd, människor vi känner mycket men ändå ingenting alls och lite men ändå mer än så många andra.
Lördag eftermiddag är nu och nu är ingenting speciellt men kanske lite städning och musik och msnkonversationer om allting och ingenting, nu och framtid, nu och framtid.

OCH DET ÄR BERG SOM TYCKER KASTAR SIG ÖVER TYNGER PÅ AXLARNA

2010-03-02T22:37:00.002+01:00

när jag vill bara vill ha flextisdagar, spontanpromenera på stora isar, äta kladdkaka och gå på yoga.

XX

2010-02-20T14:02:00.002+01:00

Uddevalla i snökaos och allt är facebook-inlägg och klagan på inställda bussar och alla dessa alldeles för många centimeter snö

Igår var jag i staden, mer öde än vanligt
en biograf och shutter island
många öde gator och en väldigt massa snö
övergångsställen och lysande trafikskyltar

Idag är jag som alla andra instängd någonstans, utan möjlighet till förflyttning
inställda träningspass och vacker musik
the xx, angels & airwaves

Jag målar med guldpenna på tangenterna, skriver Enter
försöker förstora fotografier, försöker få ordning

och tycker att det är vackert
alltihop

Kalendrar

2010-02-10T13:45:00.002+01:00

Skriver lagom fotbollsnördigt in alla LSK-matcher i min kalender
och blir på oproportionellt bra humör

över att påminnas om
att det faktiskt kommer en sommar igen

Och i bakgrunden blinkar mobiltelefonen

2010-02-08T20:01:00.004+01:00

Som så många andra gånger kommer jag inte längre än till rubriken.
Vad är idag?
Idag är en förkylning, två lektioner, en hemfärd, en tv och massvis av fotografier.

långt bort
nära
någonstans
lyser
stjärnorna

*

Rubriker bara citerar andras ord.

2010-02-03T20:56:00.006+01:00

Och plötsligt rullar dagarna bara på, från december innan jullovet till januari, två veckor innan sportlovet (och ja, min tidsräkning går efter skollov). Plötsligt är det tvåtusenochtio och plötsligt, plötsligt är det året alla fyller arton och plötsligt känns framtiden närmare än någonsin, och möjlig.

Cooköarna var vackerhet, långa sandstränder, blått hav, blommor i håret och extremt vänliga människor. Cooköarna var antistress och på island-time, vilket innebär att det inte är så noga om bussen kommer i tiden eller en halvtimme för sent. (De hade älskat min definition av "snart", Mikaela)
Cooköarna var läsning av bra böcker, promenader i alldeles för varmt väder och tidiga rutiner, med uppstigande klockan sju och läggdags klockan tio.
Cooköarna var avlägset långt bort, mitt ute i havet, skrikiga tuppar och extremt vackert (vilket är värt att nämnas två gånger)

Nya Zeeland var, för det första, som många envisas att tro, inte nära Cooköarna, utan fyra timmars flygfärd därifrån.
Nya Zeeland var likt Sverige, men bättre på många sätt. Nya Zeeland var omtanke, miljötänkande, inga plastpåsar, människor som vågar samtala på bussen, får, ciwifåglar, får, får och får. Nya Zeeland var fullt av aktivteter, med konstiga båtar och luftballongsfärder. Nya Zeeland var djur, som albatrosser och delfinner, att simma med iskallt vatten, ännu en gång, avlägset i från Sverige en nyårsaffton tolv timmar före alla där hemma. Nya Zeeland var berg, slingriga vägar, Sagan om ringen-scener och ett väldigt runtåkande i bil, med Vänner på en iPod under jackor.

Hong Kong var en helt annan världsdel, en helt annan värld och antagligen fler människor samtidigt under två dagar än vad jag såg totalt under resten av resan (såg fler får, möjligtvis). Hong kong var stort, med skyskrapor, marknader och affärer med dåliga prylar och rea, shoppinggallerior med enbart märkesaffärer, eller med andra ord: skillnader. Hong kong vad underbar mat med pinnar, taxibillar och besök utanför staden, hos vänner, hos en femåring med kantonesiskaläxa och kortspel.

Resan var bra, att komma tillbaka till Svergie var bra. Att kastas in i vardagligheten var brutalt, och här är jag igen, lite mindre rädd för att skriva "jag" i meningar, lite mer perspektiv, lite mer läxor, lite mer Vännertittande, lite mer Sportlifeträning med nyvärvade mycket bra människor, mycket mer snö.
Mycket annat. Lite annat. Lite mer annat.

erica

2010-01-21T21:46:00.000+01:00

borde ta sig tid
att
blogga

långsamt, långsamt

2009-12-19T19:42:00.002+01:00

så gled vi in i minnet

gömda längst bak

och om ganska exakt tolv timmar

flyger jag här ifrån

till andra sidan jorden

lev väl

”det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden, tysta alla nätverk, stoppa trafiken”

2009-12-11T17:03:00.002+01:00

en fredag i mitten av december är
tankar om hur mycket fyra band på en handled kan betyda, på promenad bland otaliga kullerstenar och vinterbelysning som reflekterar ljus i skyltfönster, stora och vida
musiktoner från hörlurar, sånger om trasighet och mörker i trallvänligtformat, skapar förvirreri men kanske också ett hopp om att saker förbättras
ett klassrum som blir till ett hem i vardag, ett vardagsrum med en dator, med en familj som pratar om avstånd till orter runtomkring, som pratar om internationell politik, som pratar om konsekvenser av våra handlingar, som pratar om hur mycket de hatar skolan, som sitter och skrattar åt att allt kan vara ganska så trevligt ibland ändå
alternativa samtalsmetoder på platser där vi hör hemma men ändå lyckas missa i navigeringen, för kartan tycks se likadan ut överallt om man inte vänder på den för där finns en helt annan realism bland enformigheten
playknappen på cd-spelare som spelar kent i nytt format, i nya ord, i nya instrument om vykort och kyrkklockor som flätar samman alla trådar till en väv, lite mer bekant för varje dag som går
en hemkomst i en timma och ett worddokument som ska fyllas med ord för att någon har fått för sig att det är vackert och betydande, för att någon har fått för sig att det inte handlar om att ha tid utan om att ta sig tid, för att någon har fått för sig att konsekvenserna blir positiva, växande, starka
snabba onlinemeddelanden på Internetsidor, om nuet och om framtiden och om allting annat som är och inte är
en fredag i mitten av december

Att läsa litteraturhistoria om Antiken kanske kan vara helt okej ändå

2009-12-10T21:45:00.003+01:00

"Plötsligt framstår han som en gudars like -
just som han skall sätta sig mitt emot dig,
alldeles intill, och jag ser dig viska

ömt och förälskat

brista ut i skratt - men i mig slår hjärtat
bultande som ville det spränga bröstet;
möter jag din blick en sekund, går rösten
genast förlorad,

tungan vägrar lyda, den fina elden
går som en signal genom hud och nerver,
allting suddas ut för min syn, jag hör hur
öronen susar

kallsvett bryter fram och en häftig skälvning
griper mig till slut när jag känner färgen
vika från min kind - jag blir själv med ens en
döendes like"

- Sapfo (500-talet f.kr)

renässans - pånyttfödelse

2009-12-09T14:05:00.004+01:00

Sitter i skolan på en svenskalektion jag inte ens behöver gå på egentligen. Pratar om litteraturhistoria. Under antiken skrev de i stående epitet och hexameter. 500 e.kr till 1500-talet var det Medeltid i Europa, mörket mellan två ljusa punkter.
Men var det verkligen så?
frågar vi för oss själva
och försöker bläddra lite mer i böcker för att hitta svaren
på alla frågor vi inte känner till

Har varit på lunchdejt med Mikaela. Ett trevligt uttryck som jag snor av henne, och som hon i sin tur har snott från Sofie.
Insikt om att man kan ställa ut sin verklighet på hyllor, för allmän beundran, eller förkränkning (om det nu är ett ord). Vill vi ha den där? Kanske, kanske inte.

Igår var tisdag i ledighet, som man inte för säga, för det är ju en arbets- alternativt handledningdag. Och en välbekant resa till Ljungskile och ett möte med Li, vilket var mycket trevligt. Och en eftermiddag/kväll av Emelie, ätande av kycklingsoppa med nuddlar, en mycket viktig detalj.

I helgen var jag på ledarutbildning/kurs/läger i Helsjön. Underbart med människor och samtal och nya kunskaper och perspektiv, men även trevliga återseenden av människor man egentligen träffar alldeles för sällan.
Sådant tycker vi om.

Erica...

2009-12-06T20:42:00.003+01:00

... pluggar inte, och av någon anledning så får det inte geografiläxan att försvinna
... tar kuddar av sin katt, obarmhärtigt och lögnaktigt eftersom det faktiskt bara var en kudde och inte flera, men ändå
... har varit på konfirmationsledarutbildning på helsjön, vilket var, för att citera antons ordvitsighet, helskönt
... ska fördriva kvällen med att sova till tv-serieepisoder

... hoppas att vecka femtioett år tvåtusennio blir en bra sådan
_

... har förresten fått för sig att ändra utseendet på sin blogg, med konstig snö och läskiga statistikmätare

En sol som går ner lite för tidigt

2009-12-01T15:35:00.013+01:00

Erica inser att det plötsligt har blivit december och undrar vart sjutton all tid tog vägen?
November? 2009?
Om 20 dagar sitter jag på ett flygplan på väg så långt härifrån som man möjligen kan komma, avlägsenhet att det skriker om det. En flykt från allt som är kallt. Till Stilla Havet, Cook-öarna och Nya Zeeland, några dagar i Hong Kong. Overkligt? Overkligt. Långt bort. Men man kan räkna dagarna på en kalendersida.

Höst.

Som om någon påstått att man ska plugga på hemstudiedagar?

* x 2

2009-11-30T10:25:00.005+01:00

”för ingen kan se världen som den egentligen är”
säger psykologerna
när vi skriker i panik
över att allt är uppochner

*

2009-11-28T23:13:00.001+01:00

Med en skimrande fjärilshåv vill jag fånga alla magiska ord som flyger omkring i luften
men de glider undan, försvinner, genom maskorna i nätet

Motivera frågetecken

2009-11-27T14:16:00.002+01:00

Förklara, analysera, reflektera, motivera
motivation

I fredagseftermiddag där klockan slår färre slag än vad jag tror
Massviss av länkar till världen och internationallitet

För allt är mycket större än vad du tror

och
mindre
närmare

Slumpmässigt
improviserat

?rätt?

Vi vill ju bara andas, sova och andas, om vartannat, inget mer

2009-11-19T15:28:00.003+01:00

Kaos i huvud och lite värk
lite huvudvärk
dunkdunkdunk

Lite snurr
snurrsnurrsnurr
av omgivning inte riktigt i ordning

Trötthet
av oexisterande sömn
och instängda skolväggar

Utan luft
utan luft
andas utan luft

Skoldag
Vardag
Mitt i alltihop

Smälter samman

Volcano

2009-11-14T23:33:00.004+01:00

Gråter över hur bra allting kan vara

eller inte vara alls

Minns hur bra saker kan vara

hur underbart klockrent träffande överlyckligt

Andas in

och läser ord från det förgångna

hur de förändras och försvinner

Vart allting tar vägen?

Ett du ett jag ett vi ett annat du ett annat jag ett annat vi men aldrig riktigt något oss

Bevaka och ni kommer inte att ångra er!

2009-11-12T11:34:00.001+01:00

För att tala klarspråk:

Jag och Mikaela orkade inte plugga mer
Vad gjorde vi då?
Jo, vi skapade en blogg

Resultatet?

http://stenaravtegel.blogspot.com

Långsamt

2009-11-07T23:58:00.002+01:00

Lördagskväll
utan ord

Har sprungit runt på torp
pratat med lite öp-folk
köpt skrivare/kopiator/scanner
nästan köpt en dator

Läst lite om endogena och exogena krafter

Gjort några sådana där saker som man borde göra men inte orkar ta tag i
svarat på mail
skickat iväg bilder

Kollat på en massa Vänner

Mellan botten och stjärnorna , där var vi förenade

2009-11-03T17:05:00.004+01:00

Ett lov är en vecka i sju dagar i sju gånger tjugofyra timmar, och den har ägnats åt ett virrvarr saker som sådär en dag efteråt blandas ihop till en stor massa av hopkumpade bitar av alla dess slag, storlekar och färger.

Trygghet och nyheter bland allt det gamla. Ett återförenande av gamla känslor, smärtsamt och tvetydigt igenkännbara. Nära, men inte närmast. Långt bort, men inte längst bort. Mittemellan och växlande.

Ett återseende och glada samtal, en påminnelse om hur roligt saker och ting kan vara. En längtan om nya upplevelser på nya platser med nya människor.
En förvåning över hur avlägsenhet kan bli så nära i okändhet.

En plötslighet som slår i magen och i ögonen. En kontrollerad mängd tårar till ett skynke som faller ner och till ett välbekant intro som fyller tomrum i tre fullständiga minuter.

En lek med dödens olika skepnader, ett lugn bland en otrygghet.

Ett, för att låna ord, dansande med huliganer. Ett bevittnande om hur snabbt drömmar kan besannas och krossas. Och insikten om att tystnad i samhörighet är en starkt berörande känsla.

Dom hade mycket att säga, men vad var det dom sa?

"skriv att det är tack vare mig, den bästaste bästa micka som du bloggar"

2009-10-18T21:59:00.009+02:00

Igår tog jag äntligen tag i att lägga över bilder från kameran till datorn. Mappen heter förtillfället Höst 09, trots att det inte är logiskt någonstans. De första bilderna i den är nämligen från början av september, och då var det minsann inte höst. Eller.. det var det kanske.
Allt beror på hur man definierar.

Och jag funderar vad som hänt, sedan sommarlovet slutade. Även om det är lätt att sjunka in i ett evigt mönster av stressande pluggande arbeten om konflikter och grammatik, så är det faktiskt inte allt.

I min höst-mapp finns bilder på filmkvällar, fotbollsmatcher, flyttning, konfirmander, ku, dop, och massor av allmänt bra människor, nya som gamla bekantskaper. Riktigt mys, och det är ändå bara en bråkdel av vad jag har gjort. För så ofta har jag ju inte kameran med mig... eller?
_
skarsjövallen, ljungskile sk, landskrona bois

filmkväll, micka, sofie, ida

dop, lukas

kakelugn, fotografier, smulan

Igår är avlägset i kursivitet, idag ett evigt nu och imorgon förvånansvärt långt borta

2009-10-16T23:23:00.009+02:00

Mörk värld utanför. Kyla, och ensliga lampor som lyser upp, från ett fönster på andra sidan grusgången. Den blåa bussen kör ifrån och jag springer in till ljuset.
Till en sovande katt i mitt knä och ett nytt musiktips att upptäcka.

surrealism en vardagskväll
bland tidtabeller och kritvita kvittoremsor

värmen från en buss och kylan från ett fönster

damm kväver oss långsamt
fastnar i luftstrupen

för våra höfter passar så perfekt i varandra
att det gör ont att andas

Och Joshua Radin sjunger: These photographs keep me alive

2009-10-11T20:29:00.003+02:00

2009-10-08T18:45:00.000+02:00

Internet på mobiltelefon är lika med spontaninlägg
Från bussar
Som vi gillar
Och prat med vänner
Är trevligt
Med regn utanför fönsterrutan
Och färd framåt
Mot en stad i gråhet utanpå
Men ganska trevligt innehåll ibland

Att lysa upp vardagskvällar
Med spontaninlägg
Och möten
Vi tycker om

Och mer inspiration än någonsin annars

2009-10-04T17:25:00.004+02:00

Höstväderpromenader
med regn, och gråhet och blåst
Fotouställningar
Bilder i svartvitt
med en förnimmelse av tyngdlöshet
Chai latte och kanelbullar på caféer
med fönster längs med gatan

Böcker på engelska, grammatik på tyska
Nedregnade fönsterrutor

Och mer inspiration än någonsin annars

'men du skriver ord som mord i handen'

2009-09-15T22:35:00.004+02:00

Jag vill bara skriva skriva skriva
kedja fast ord i alla hemliga dokument
sluta lyssna på lärarbabbel på oviktiga lektioner och flyta bort i ordmagilandskapsfunderingsbesparingar
och förankras i
någon sorts uppbyggd trygghet
förskönad
förfärligad

som finns där nu likväl
- i välbekanta soffor med välbekanta människor och känslan av att vara på rätt plats fast man egentligen inte vet vad man gör där -
lite svårare att påminnas om

och bergodalbaneuppochner
med raksträckor i lagomhet

förskingras allt
inte
till en dröm

men det lät fint att skriva så

För lite plats för mycket ord för mycket tankar och vet veta vad
ofokusering

ställ in skärpan

fortsätt åka på tåget
och le

Oändlighet

2009-09-04T23:50:00.002+02:00

Jag går i mörkret med uppfällt paraply och tror att det är vackert.

otillräcklighet

2009-09-03T16:34:00.004+02:00

Jag funderar över vad tiden används till. All tid som vi har och all tid som vi inte har. Just nu så har jag en väldig massa tid bland tiden vi inte har. Logiskt. Jo men visst. Jag är ju ologiskt logisk (och har aldrig hört talas om synonymer).

Vi bläddrade blad och har nu bläddrat klart för ett tag. Det står inte stilla, utan fortsätter bara fram i något sorts entonigt tempo. Rutin.
Med nya vanor
rörelser
klagerier
konversationer

_

Utvalda toner
frågar
vad som betyder någonting

och ord som inte svarar
studsar evigt fram och tillbaka

Blinkande rutor
lyser upp
och släcks ner

till utvalda toner
som frågar
vad som betyder

någonting

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd

2009-08-26T21:14:00.003+02:00

Lyssnar på Winnerbäck och inser att
det händer alldeles för mycket på alldeles för få antal minuter att jag ska ha tid att blogga om det

Kan upplysa att Way out West och Coldplay var underbart, för de som inte listat ut det redan

Skolstart
mycket nytt och mycket gammalt

Födelsedag

Stockholmsresa

En hel del positiv upptagenhet
och ett väldigt okreativt inlägg

Kortfattat

2009-08-24T23:20:00.003+02:00

Fjärilskonfetti
till musiktoner
lovers in japan
orangefärgat paraply
färgsprakande raketer
och gula bollar

and they were all yellow

Way Out West 09

2009-08-16T22:37:00.021+02:00

*

Geraldine

When your sparkle evades your soul
I'll be at your side to console
When your standing on the window ledge
I'll talk you back, back from the edge
I will turn, I will turn your tide
Be your Sheppard, I swear be your guide
When you're lost in your deep and darkest place around
May my words walk you home safe and sound

When you say that I'm no good and you feel like walking
I need to make sure you know that's just the prescription talking
When your feet decide to walk you on the wayward side
Climbing up upon the stairs and down the downward slide

I see you
Need me
I know you do

I see you
Need me
I know you do
I know you do

I will turn, I will turn your tide
Do all that I can to heal you inside
I will be the angel on your shoulder
My name is Geraldine, I'm your social worker

_

Sammanfattningsvis:
Underbart.

Och snart är sommaren bara minnen

2009-08-13T12:07:00.004+02:00

Vaniljglass

2009-08-05T02:00:00.006+02:00

Erica startar datorn klockan två på natten för att skriva. Vid första tanken låter det ganska idiotiskt. Hon borde väl kunna vänta tills imorgon och istället gå och lägga sig?
Jo, det borde hon. Det hade varit det mest logiska.

Men om man tänker lite till, är det inte just sådant som sommarlovsnätter är till för? Sitta uppe i mörkret, med sms-konversationer, fotoalbum, musik, gamla skrivblock och bloggar.

Det tycker jag, idag tycker jag verkligen det. Frågar någon mig imorgon kanske jag svarar helt tvärtom, att varje vettig människa borde sova så mycket som möjligt.

Men imorgon är imorgon och idag är idag (även om idag, som i stort sett alltid när jag bloggar, egentligen var igår osv).

Idag var en bra dag. Spinning klockan halv elva, något jag förvånas över, både att jag orkar med det och att jag tycker det är roligare än vad jag trodde (fast det går kanske hand i hand det där, man orkar lättare om man tycker det är roligt).

IKEA-besök. Fotoramarköp (åh, vad jag älskar fotoramar! vad jag dock inte älskar är photobox som vägrar ladda upp mina nya bilder jag vill beställa)

Bilresor.

Bokläsning - När änglar faller

Samtal med oväntade personer.
Funderingar kring var man är och vart man har allt och alla?
Jag undrar också ibland
vad vi är och inte är ..
är svar på frågan
riktigt än

Jag försöker (två månader efter flytten) tag i någon sorts organisering i mitt rum. Packar upp saker, hittar gamla skrivblock och börjar läsa. Ni som känner till hur effektiv jag brukar vara vid t.ex. städning kan nog tänka er hur bra och snabbt det går med den här uppackningen..
Hittar gamla texter, gamla minnen. Förundras återigen över hur mycket som kan sparas, i en text, bild eller låt.

- goodnight sweetheart, well it's time to go -

20 centimeter är ännu längre bort

2009-07-26T23:19:00.005+02:00

Och Fjärilsflickan sa, 20 juli, 2009, 20:07 :
Visst känns det som att man kommenterar mindre, skriver mindre. Men kanske har vi bytt kvantitet mot kvalitet?

Och jag säger
att jo
kanske har vi bytt kvantitet mot kvalitet, kanske inte. Även om jag inte känner mig speciellt kvalitetisk (vad det nu är för ord), så kan man alltid ha det som ursäkt för uteblivande kommentarer (även om jag läser, jag läser) och blogginlägg.

Och Fjärilsflickan sa, 26 juli, 2009 21:53:
Jag är rädd för att jag har glömt bort migsjälv. Är du också det?

Och jag säger
att jo
kanske är det så, att jag är rädd för att glömma bort mig själv.
Jag är inte rädd för att glömma bort vem jag är nu, för det är ganska oundvikligt. Rädslan för att glömma bort vem jag var är nog närmare i så fall.
Vem jag var, vem jag borde vara och vem jag kommer att bli.

_

Blåa bussar, färder av varierande tid
Blåa möbler, ännu en gång
Blå himmel, blått hav

Blåa klossar som faller och försvinner
utom synhåll
vilket är alldeles för långt bort